Husardagarna

Husardagarna är Föreningen Smålands Husarers årliga Högtidsdagar.

Enligt traditionen infaller de numera alltid andra helgen i juni.                       

Föreningens första årmöte hölls på Ränneslätt midsommarafton 1929 då man invigde ett föreningsstandar och avtäckte Ryttarstatyn som skänktes till Eksjö stad som ett minne av Kungl. Smålands Husarregemente.

Vid tjänlig väderlek hölls föreningens årsmöten ute på gamla exercisplatsen Ränneslätt, senare i Templarlokalen i Eksjö, Grandbiografen, Ing2 eller på senare år sedan 80-talet Fritidsgården.

Siste översten och föreningens ordförande Gilbert Hamilton anländer till årsmötet 1943 och föredragande är löjtnant Ottoson

Föreningens Husartorp har sedan varit samlingspunkt efter årsmötena för kaffedrickning och gemenskap.

Årsmötena hålls alltjämt på Fritidsgården som regel andra helgen i juni.

Vid årsmötena välkomnas nya rekryter och medlemmar till föreningen med medlemsnålen.

1972 föreslog gamle ryttmästaren Mac Key att även icke husarättlingar skulle kunna bli medlemmar. Dessutom att utöka samarbetet med olika ryttarföreningar för att stimulera ryttare att deltaga.

Föreningens förtjänstmedalj tilldelas därtill medlemmar som tjänat väl

Prisutdelning sker till vinnare i olika tävlingar, bland annat till Överstens pris som är en tornering under året omfattande prisridning (dressyr), hoppning, terrängridning, Hubertus-jakt och sabelfäktning.

Här Peter Stark och Nicklas Jacobson.

Efter gemenskapen på torpet är det dags för Kyrkparad med fältgudstjänst, Korum, på Stora torget.

Fram till 1938 fanns inga hästar med utan man paraderade till fots och genomförde Korum och förbimarsch framför Ryttarstatyn och föreningens standar. Som avslutning samlades man till lunch, antingen på Grenadjärborgen, Ing2 eller på senare år Stadhotellet.

I samband med högtidsdagarna läggs alltid en krans framför Ryttarstatyn till minne av alla forntida ryttare och bortgångna medlemmar i föreningen.

1938 firade föreningen 10-årsjubileum samtidigt som den stora Eksjöutställningen anordnades. Det var första gången en ryttartropp deltog vid Husardagen. Man genomförde då på söndagsmorgonen en parad genom staden till torget eskorterade av trumpetare i dragonuniformer ledda av regementets siste musikanförare.

 

Samtidigt visades på uställningen för första gången stamhästen Anita som stoppats upp av föreningen som ett minne av alla hästarna vid regementet. Anita har sedan placerats på Kalmar slott.

Ryttartroppen återkom sedan först 1948 då 50-talet ryttare deltog och då också tillsammans med Ryttarföreningsryttare. Därefter förekom ryttare sporadiskt och oftast som en standarvakt till häst fram till 70-talet då en ryttartropp på morgonparad blev vanligare igen. Standarvakten kunde dock deltaga vid fältgudstjänsten.

1958

1968

Ibland kan det bli lite äventyrligt men med säkra ryttare löser det sig.

Vid 60-årsjubileet var det en stor ryttarstyrka med gäster från Skånska kavalleriskvadronen och Götaartillerister

Från 1989 har det blivit en tvådagarshögtid. Man ägnar då lördagen åt övningar i exercisridning mm på Ränneslätt.

På kvällen hålls sedan en "Husarbal", i regel på den gamla "Husarmässen" på nuvarande Ing2.

Söndagen inleds med föreningens årsmöte, därefter traditionell samling vid torpet för kaffe och gemenskap (se ovan)

Mitt på dagen är det uppmarsch med musikkår, ryttartropp och avsutten avdelning till Stora torget för fältgudstjänsten med Korum.

Dåtid och nutid, en skillnad på nästan 100 år på samma plats

Skvadron tillsamans med gästande Kavallerischwadron 72 från Schweiz.

Hästens skål

Ryttartroppen samlas vid gamla Kungl Smålands Husarregementets kasern inför avmarschen till torget

Då och nu...

Uppmarsch på Norra Storgatan med Hemvärnets musikkår i täten.

På torget sker avlämning och parad för standaret, varefter Korum genomförs med tal av regementspastorn. Musikkåren spelar bl a Marcia Carolus Rex och man avslutar med en förbimarsch framför standar och statyn.

Välkommen till

Föreningen Smålands Husarer

Denna sida är under omarbetning. 

Husardagarna

Föreningens första standar